Kreativa Karin!

Mutti har gjort de igen!
Hon har bytt ut hatthyllan i hallen, men det är inte det fantastiska:

-"Maja, vet du?"
-"Nej, vadå?"
-"Jag skulle spackla igen hålen efter den gamla hatthyllan,
men vi hade ju inget spackel!"
-"Nehej...?"
-"Så jag tog tandkräm istället!"
-"..."


Hoppetossan!

Det har varit en urmysig heldag i stallet idag!
Vi har löshoppat nästan alla hästarna (alltså 1 kenny-häst och 1000
ponnysar) och Kenny fick hoppa först. To show them how its done så
att säga. För är det någonting Kenny kan, så är det att löshoppa.
På nära 10 sekunder hade hon vänt upp och ner på underlaget i hela
ridhuset. Hon hoppade, sen bockade hon, sen brallade hon, sen raceade
hon och sen hoppade hon igen osv.
Man fick ställa sig ivägen för att hon skulle sluta. Men som hon hoppade!
Fast eftersom hon inte löshoppet på nästan 3 år, och med tanke på hennes
överförsiktiga matte fick hon "bara" hoppa 1.30 - vilket var hur lätt som helst
för min Kenny Starfighter!

Lite lustig bild, men ändå. Hindret är 1.10m.

Love Story



Fiiiiint!

Min egen reklam!

Jag har fått en ny favorit-reklam!
Jag satt i soffen med Lisa första gången jag såg den.
Jag skrattade hysteriskt och Lisa sa efter en stund:
"Ömn, Maja? Du är medveten om hur lik han är dig va?"



Min kära vän menade självklart inte till utseendet, utan det är
tydligen ungefär det där som de utstår varje gång jag tar en dusch.
Och ska jag vara ärlig är det nog ungefär samma förvandling som
jag genomgång vaje gång jag kliver in i min dream-kamin.

Intensive-week

Det har vi haft på skolan denna vecka, där av min frånvaro.
Det har varit sååå kul!
Vi har varit i stallet hela dagarna och ridit non-stop!
Jag har ridit på kandar flera gånger, hoppat 1.20m, tömkört
och haft stenhårda privatlektioner.
Ovanpå det här har jag gått upp strax före 05.00 och åkt till
mitt eget stall för att rida lektion min häst innan skolan
börjar, alltså klockan 06.45!!!
Det var hårt, men det var nyttigt.
Nu har jag i alla fall vansinnigt ont i min kropp, och jag
kommer sova sååå länge på lördag!
Imorgon ska jag utmana ödet och få reda på mitt slutbetyg...


Som avslutning vill jag föreviga ett sitat från dagens
"Sveriges värsta bilförare":
- Märker du inte hur halt det är?
- Nej, jag glider ju hela tiden.


Tea-Party!

Ja, det må vara patetiskt av mig att ägna dem ett eget inlägg,
men de är faktiskt fantastiska att de förtjänar det.
Mina nya te-påsar!
De är bra på alla sätt och vis;
- De smakar gott (earl grey som alltid!)
- De är snygga, för att vara te-påsar (runda!)
- De är galet funktionella!
De här faktastiskt fantastiska te-påsarna klämer nämligen ur
sig själva!
Vi tea-drinkers förföljs av det ständiga problemet med
droppande te-påsar. Antingen droppar man ner hela omgivningen,
bränner fingrarna av sig eller tvingas leta upp en tesked.
NO MORE!
På mina nya te-påsar finns två snören, och drar man in båda skrynklar
påsen ihop sig och klämmer ut tet!
Det må vara onödigt, but it made my day!


Provens Prov!

Jag är nu officiellt anmäld till Provens Prov, provet med stort P.
Jag ska göra Högskoleprovet.
Koolt!

Men, jag ska inte ta det allt för seriöst.
Hahaha..!

Nej men på riktigt, jag ska bara göra en provrunda så att säga.
Prova på hur det känns och inte knäckas av resultatet första gången.

På tal om Prov ska jag nu gå och göra slutprovet i min Biologi B kurs:
Mikrobiologi och Genetik
Den har varit en bra kurs; man har äcklats mycket, fascinerats mycket
och för hoppningsvis lärt sig mycket.
Och nu ska jag alltså gå för att se hur mycket som satt sig fast, spännande!



Eftersom jag är på bra humör idag kan jag lika gärna ta upp ett lite
läskigare faktum också:
I morgon är det Fredagen den 13:e, den enda sanna olyckosamma dagen.
I morgon ska jag få min diagnos från Getinge vårdcentral.
Må Gudarna vara med mig.

Daz plan #2

Fredag lunch, har slutat skolan, helgen är här.
Vanliga reaktioner är:
- Äntligen fredag!
- Äntligen helg!
- Tacka gud för helgen!
- Nu ska här festas!
- Nu ska här sovas!

Min reaktion:
- Ja, då var det helg igen då...

Ännu en vecka går mot sitt slut, fler prov och inlämningar har gjorts,
ännu fler prov och inlämningar ska göras.
This is killing me...
Det här kommer bara fortsätta att suga livslusten ur mig tills det inte
finns mer kvar av Maja än en slapp ouppblåsbar ballong.
Det är som att trampa vatten. Man kämpar och kämpar för att hålla
sig flytande, man håller hoppet vid liv om att de ska gå, man ska
lyckas vinna över vattenmassorna. Men man vet egentligen innerst inne
att de aldrig kommer gå.


Schwenschka?

Oroväckande men sant.
Jag är bättre på engelska än vad jag är på svenska.
I morgon ska jag ha ordkunskap/förståelseprov och det kommer
inte att gå bra. Det är ungefär 2000 nya ord som jag aldrig använt
i hela mitt liv, och som jag antagligen aldrig kommer använda.
Hemma i lägenheten övar vi genom att koppla på den äldsta
gammelsvenskan vi kan och sätta in orden i de rekomenderade
meningarna - först då kan man börja förstå innebörden.

Snöstorm är det också.


Usch, jag vill verkligen bara vara i stallet...


Illa illa!

När man inte längre kommer ihåg lösenordet in till bloggen,
då var det för länge sedan man bloggade.

Men idag har det hänt något bra, då bloggas det!

Av först okänd anledning var det semelkalas under
eftermiddagsrasten (a.k.a "fikat") idag. Alla var glada,
förutom de som av oacceptabel anledning "inte tycker om semlor".
Mer åt oss andra, tänkte Amanda och skickade iväg semelhatarna
för att ändå hämta sina rättmätiga semlor och skänka dem till bättre
behövande. Alltså oss.
När jag och Amanda hade ungefär 1/4 kvar av våra tycker jag att jag
får lite för lite uppmärksamhet och skriker rätt ut: Jag hinner klart först!
Och Amanda ger mig en blick under bråkdelen av en sekund innan hon,
som på reflex, trycker in hela sin semelbit i munnen - samtidigt som jag
gör samma sak. Det är jättejobbigt att ha 1/4 semla i munnen samtidigt
som man försöker kontrollera ett skrattanfall.
Semlorna var så stora så jag bara orkade en...
Så utropar jag istället för att fortsätta ätandet: Varför denna välvilja?
Varför dessa semlor?
Varpå Hanna Bhlös svarar: För att Halland blivit en egen religion!
...
Det var länge sedan jag skrattade så gott! Si sådär 3 min sedan.
Under denna tiden hade Amanda satt i sig sin andra semla och
när någon råkade lyfta på fat nummero tres utropar hon, med munnen
full av grädde: "Dhem eee miiighn!" samtidigt som hon slänger sig hänlyst
över bordet för att återta den.
Så fick jag skratta hysteriskt igen!

Åååh, härliga 06c!