Welcome to the good life..!

Idag har det faktiskt inte heller hänt något speciellt, det är en tillfällig bristvara.
Dagen började hur som helst inte bra. Jag vaknade av att Mutti tittade in och sa "Gissa vad klockan är?", eftersom jag var dötrött fortfarande gissade jag på runt åtta. Men nej, klockan var strax efter elva och hela min dag hade sprungit ifrån mig! Mutti skjutsade mig och cykeln till stallet och vad hittar jag där? Ja, inte Kennys sko i alla fall - för den hade hon tagit av sig... suck!
Som tur är så kommer hovslagaren på onsdag, men ändå: Klant-Kenny!
Så när jag hade skrotat omkring i stallet ett tag var det dags att cykla hem. Ni hörde rätt: cykla hem. Det är ungefär 12km från stallet till hem och det är väldigt jobbigt, men jag gör det ändå. Vilket leder oss till inläggets titel och det jag vill börja, ett good life. Jag har börjat några gånger förut, men varit ganska omotiverad. Nu har jag kommit på att jag vill vara snyggeli-snygg när jag och Johanna åker till Falsterbo - då gäller det att ligga i -.-'
Haha..!
I morgon bitti ska jag ut och springa, det är väldigt nyttigt.
Ömn... jag berätta hur det går.


Homecoming

Idag har det inte hänt något sådär hysteriskt roligt, dagens stora happening var min hästs hemkomst.
Jag har en häst, som är alldeles min egen och hon heter Kenny. Kilkenny egentligen, men Kenny ill vardags. Hon har i alla fall varit på bete och skulle nu komma hem till Stall Lyngåkra igen. Eftersom mitt liv är väldigt lugnt och ganska betydelselöst just nu tänkte jag äventyra mitt öde genom att rida hem (ca 7km mellan bete och stall).
Det gick överraskande bra faktisk!
Det är är min Kenny:


Och såhär ser det ut längs vägen:



Sen ringde min kära vän -ja, jag har faktiskt sådanna- Lisa och gormade något om "inget hår", "aksblond" och "1300kr".
Lisa har alltså varit och klippt sig. Hon säger att hon är jättesnygg, jag säger ingenting. Hehe...
Nej, förlåt Lis, du var jättesöt innan och är säkerligen det fortfarande!
Efter det ringde Johanna, en annan kär vän. Fast hon hade inget speciellt att säga. Tror jag. 
Vi snackade mest om den kommande praktiken, utomlandspraktiken!
Min plan ser ut ungefär såhär:
Jag åker och har min utlandspraktik på Irland/skottland, där träffar jag en snygg rik rödhårig irländare/skotte, han säger att han kommer älska mig villkorslöst tills döden skiljer oss åt, han tar med mig till sitt gigantiska slott -med stall- och så lever vi lyckliga i alla våra dagar. Om ni händelsevis skulle undra anlände Kenny med båt strax efter frieriet.
Bra plan va?
Jag gillar den i alla fall..!

Dagens dos av Muttis visdomsord:
"Det finns två sidor på en kudde"

Go Godis!

Hemköp har roliga godispåsar nu för tiden!
Jag gillar dem, eftersom de är vanliga papperspåsar och det känns vänligt i dessa ekologiska tider.
Och jag menar, hur ofta hittar man sitt eget motto på en godispåse?


succé!

Wordvomit.

Vi -jag, Mutti och Brolle- kommer sova gott i natt..!
Antagligen framförallt eftersom vi utfört hårt arbete i form av rishögssanering av trädgården hela dagen, men också på grund av dagens skratt. Det är nämnligen så att när min mutti blir trött, så som man lätt blir efter en hel dags jobb i trädgården med taggiga träd och ett ständigt körande till tippen, så kan det förekomma en och annan wordvomit.
Som till exempel den klockrena vid T-korsningen mot Getinge. Mutti -och co- kommer körades med ett stort lass ris och ska svänga mot tippen i Getinge, det är dagens sista lass och vi är ganska trötta och slitna allihop. Men det är en bil framför oss som inte alls har lika bråttom och som helt plötsligt efter en bra bits krypkörning, gör en u-sväng vilket resulterar i att mutti utropar:
- Tönthööv! (Värmlänska för en kombination av orden "Tönt" och "Huvud")
Kvickt följt av:
- Han är säkert religiös!

Behöver jag nämna hur mycket jag skrattade?
Såhär i efterhand förnekar hon händelsen, men jag och Brolle står fast vid vår sak och eftersom jag nu skrivit ner detta, är det förevigat.

Bridget!

Jag glömde en ytterst viktig händelse igår: Bridgets ankomst!
Bridget är min nya moped.
Faktum är att Bridget även är min tredje moped... i år.
Det kanske låter jättekonstig -och oansvarigt- men det är faktiskt inte mitt fel!
Den första mopeden, the one and only Blixten gick sönder, förgasaren slutade göra det den sitter där för att göra. Men han är hos Vati-mopedkirurgen och ska lagas, sen är meningen att Vati ska ha honom som åka-till-stranden-moped! Det kommer han gilla, blixten alltså.
... Pappa med.
Med den andra mopeden var det kärlek vid första ögonkastet. Tyke hette han..!
Tyke gick som skjuten ur en kanon och under artistnamnet Svarta faran -vill jag tro i alla fall- susade han omkring med mig på i HarplingeCity.
Sen, en tidig morgon när jag gick ut till cykel-och moped-garaget för att åka till Kenny VAR HAN INTE DÄR! Någon hade tagit min kära Tyke! Tagit, snott och STULIT honom från mig!
Vem vet vad han gör nu, eller vart han är - ingen vet, ska jag säga dig. Jag har satt upp lappar och polisanmält, men han har gått upp i rök.
Någon ska få möta min vrede, men jag har inte hittat denne ännu...
Eftersom jag inte riktigt klarar mig utan fordon, och eftersom jag inte kommer få körkort än på i alla fall ett halvår, fattades ett beslut. Det var där Bridget kom in i bilden.
Så henne hämtade vi igår i alla fall och hon är en riktig liten stjärna - nu ska de bli åking av!
Hon kommer få ett eget litet garage (a.k.a hallen i nya lägenheten), eller ja, Grekel -Johannas moped- kommer väl bo där med men hon kommer få bo inomhus i alla fall.


Ja, då var ni uppdaterade på mopedfronten också :)


Inläggo nummero uno.

Ja, då var det dags:
Mitt alldeles första egna blogg-inlägg!

Midsommardagen, i korthet:
Till att börja med så kan jag säga att det inte var Party-Party igår, det var gosa-gosa.
"Åh", tänker ni, "Hon hade en romantisk midsommarkväll med pojkvännen!!!"
Nej.
"Åh, hon hade en hoppa-över-7-gärdesgårdar-och-plockade-7-sorters-blommor-midsommarkväll!"
Nej.
Hon hade en Gud-va-de-e-jobbigt-att-de-regnar-och-blåser-och-att-vara-sjuk-jag-tror-jag-går-och-lägger-mig-klockan-åtta-för-att-få-det-hela-överstökat-midsommarkväll!
Wohoooo!

Det positiva i det här var att jag nu fick massa tid över till min favoritsysselsättning:
Georgia Nicolsons Dagbok.
Om du någongång ser någon som sitter djupt försjunken i en bok för att helt plötsligt chocka allt och alla omkring sig med ett hejdlöst gapskratt -som varar i säkert 5min- för att sedan helt oberört försvinna in i boken igen. Låt det gå max 10min och om personen i fråga lika plötsligt börjar gapskratta igen -magkramper och tår-sprut kan förekomma-, så är det garanterat Georgia Nicolsons Dagbok som personen läser.
Det är så fruktansvärt roligt att det knappt går att beskriva i ord - det måste upplevas.
För att ge er ett smakprov på härligheten ska jag ta mig tid att rabbla upp böckernas titlar:
- Bekännelser om killar, kyssar och katter
- Det är okej, jag har jättestora trosor på mig
- Akut uppgradering av hångelskalan
- Kyssmisstag i sjunde kärlekshimlen
- Jag och mina killmagneter fantastico
- På kärleksspaning i Hamburgerland
- Rostad på kärlekens grill
- Campingfiasko i tårtträsket
Är det inte helt fantastiskt, så säg!

Dagens tack går alltså, helt utan invändningar, till Louise Rennison - Min Gud och vägledare(Georgias författare).


PS!
Ryssland äger alla i fotbollen..!