Nämen titta!



En alldeles ny Keso!
Den måste jag prova...

Resultat: Mmmm...

It's a new dawn...

It's a new day
It's a new life
for me...


And I'm feeling good.

For the slightly more sophisticated Me

Idag skulle jag då åka med skolan till Eurostop
eftersom det ligger alldeles brevid Stenalyckan
där det finns en ridsportsaffär. Jag behövde nämligen
nya ridbyxor inför Ireland, och KK behövde en pyjamas.
Så anlände vi till Eurostop kl 17.28 och Åke (chaffis)
utropar:
- Bussen gås här ifrån exakt klockan halv sjuuu!
OMG! Nu var det bråttom, och jag var tvungen att ta
ut pengar först också!
Till saken hör även, att jag ägnat stor del av dagen
till att looka absolutely fabulous med supersnyggt
hår (glansigt värre med sidbena och allt bakåt
och samlat i en knut) och snygga, stilrena kläder
(mörka jeans bronsskor med glitterspännen och
skepparkavaj). Och självkart den dösnygga nya
Lacosteväskan (Love, love,love...).
Hur som helst var jag ovanligt snygg och insåg snart
att jag var tvungen att springa om jag skulle hinna
prova en massa ridbyxor.
Vad insåg jag då efter 10min powerwalk? Någon har
flyttat på Stenalyckan!!!
Nej, det hade de kanske inte, men helt plötsligt var det
en jäkligt bra bit dit och jag med mitt fabulousa yttre var
inte alls förbered.
Resultat:
Efter 10 min powerwalk dit, 20 min hetsprovning av
ridbyxor, konstigt nog 15 min powerwalking tillbaka
och några minuters förvirrat letande efter bussen satt
jag på min plats igen. Det var ungefär då jag insåg att
jag inte var speciellt attraktiv längre.
Situationen blev inte direkt bättre av att puckoklubbens
ordförande antydde att jag var mobbad för att jag åkt
någonstans utan min privata fanclub.
What to do? What to do?
Hur ska jag nu kunna visa jordens befolkning att jag
faktiskt fortfarande är en ganska sofistikierad ung dam?


Jag köpte en Schweppes...
och gav dom fingret.


Den stora ensamheten är nu invigd

All by my seeelf...!!!

Ja, alldeles ensam är vad jag är, och ingen
Ben and Jerry har jag heller.
Livet är hårt.

Fislisa har åkt hem till Urskogen, Johanna
till Small-land och mig har dom lämnat kvar
i vår stora tomma lägenhet.

Men, istället för att inse och faktiskt acceptera
hur tragiskt ensam och eremit-lik jag är ska jag
ägna mer tid på mig själv genom en hemma-spa-kväll!
Jag ska:
~ Duscha - länge (tro mig... Det behövs), med peeling
~ Hårinpackning för långt gyllene hår
~ Vårdande ansiktsmask, med gurka och allt
~ Olja - superbra för huden!


Detta ska göras nu, see you soon!


The board of education took away my parole!

Nej, det gjorde de ju faktiskt inte, de gav mig ledighet att
se fram emot för att sedan fylla den med hemuppgifter.
Jag och Fislisa har ju då ordnat det så pass bekvämt
för oss att vi kommer få se fram emot 5 veckors (!!!) ledighet
innan vi far iväg till Ireland på praktik.
Men som alltid när det börjar ljusna så kommer det fram
hur mycket det egentligen är som man behöver göra.
Fast, det är ju faktiskt egentligen nästan ledighet i
alla fall, jag har ju friheten att
- göra uppgifterna när jag vill,
- vara uppe hur länge jag vill,
- sova hur länge jag vill,
- vara i stallet när och hur mycket jag vill och
- hitta på vad jag vill (t ex åka in till stan) när jag vill!

Gött!

Work experince

Nu börjar det bli dags för den årliga praktiken.
I våras var jag på Flamma Bygget här i sverige,
och hade för övrigt the time of my life, men nu ska jag
slå på stort och dra med mig Fislisa till Ireland!
Vi ska närmare bestämt till den förtjusande lilla byn
Adare som ligger i sydvästra Irland. Det är en enorm
anläggning med fälttävlans- och Polohästar!!!
Det kommer bli mas fantastico och jag kommer trivas
muy bien!
Det enda negativa med det hela är själva lämnandet
av Kenny. Jag kommer befinna mig i ett upplösningstillstånd
när jag säger hej då. Tänkt om hon tror att jag sålt henne?
Och att jag aldrig kommer tillbaka?
Tänk om något händer mig? Tänk om något händer henne!?


Separationsångesten har börjat...

Do you wanna ride?

Well, let me just say that if you didn't before...

You're going to now!

Katie Price var en dag så trött på alla tråkiga ridkläder, och måttligt
upprörd över att det var lika stor chans att hitta ett rosa hästtäcke som att
faktiskt hitta en rosa häst, så hon sa till sig själv:
Ja, jag gör ju redan allt annat, varför inte också designa ridutrustning?


Ett rosa yrväder kommer inom kort svepa in över landet från sydväst,
och jag kommer försöka hamna mitt i det.