Moya

Igår var jag och hoppetossan (a.k.a Kenny) på Harplinge RK för att
träna på att vara på en tävlingsplats.
Hon har ju bara travat i fem dagar, så någon start blev det inte. Men vi
fick tillåtelse att strosa omkirng på framridningen och värma upp precis
som om vi skulle tävla.
Kenny var helt lyrisk!
Tyvärr innebär ju detta även att hon blir väldigt spänd, med det är inte en
otäck spändhet, utan mer förväntansfull.
I vilket fall som helst hoppade hon omkring på framridningen som en
ping-pong boll.
Det var lite dumt också eftersom framridningen var i lutning, vilket betyder att det
var lite jobbigt åt ena hållet, medan det åt andra hållet gick jättefort!
Då känns det plötsligt lite kämpigt att rida på ett vanligt tränsbett, men jag
hade sett det som ett ordentligt tillbaka kliv om jag hade behövt betsla upp
henne. Ska nog diskutera det här med min tränare när han kommer...

I varje fall så fick vi tillåtelse att rida lite på framhoppningen också!
Jag bad om att få trava över "lilla" en gång (dagen till ära var det ca 30cm), då
jag inte ansåg att det var någon  speciellt belastning.
Kenny tyckte att det var fjantigt lågt och hoppade nästan över hinderstöden
i språnget.
Vi kan ju komma överrens om att hon inte verkar ha speciellt ont.

Väl hemma igen betedde hon sig som en primadonna och struttade
omkring på gårdsplanen och gnäggade för sig själv.

Vilken tur att jag har en sådan smart häst..!