Miss Blue once more

Har jag berättat om min fot?

I vilket fall som helst är skadan så omfattande att den tål att nämnas igen.
Förra gången jag skrev om en blå kroppsdel var det Nykle i stallet som
bitit mig i fingret så ordentligt att det fanns misstanke för brott, men något
så fjuttigt som ett hästbett gör inte hål på stålkvinnan.

En hästhov där emot...

Jo, det är sant och säkert. Min häst har i princip steppat på min vänsterfot.
Det hela skedde under hennes behandling med shockvågor, som i och för sig
är lite otäck, men det är ingen ursäkt till hennes agerande.
Hur kan hon tro att hon skulle kunna hoppa upp i min famn och bli räddad?
I vilket fall så var det de hon trodde, och när hon märkte att jag inte tänkte ta emot
henne fick jag det onda ögat, och sedan trampade hon på mig.
Det var inte vilket tramp som helst heller!
Nej, ni vet så som rökare fimpar sina cigaretter?
När de först trycker till ordentligt, och sedan skruvar runt?
SÅ GJORDE HON PÅ MIN FOT!

Nu är större delen av min fot svart/lila/blå-melerad, och de enda skorna jag
kan gå i utan att uppleva galen smärta är de väldigt o-hela gympaskorna
som jag hade på mig vid misshandeln...

Kul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback